unbashful

Efter en jävligt tung dag sitter jag med ett glas rödvin lyssnar på no women no cry och tittar på min söta lisa som städar. Det blir en myskväll med sebastian ariel blunder ikväll, så det blir nog att man sover här ;)

Jag har fått dignosen idag, borde nog inte dricka vin men vad ska jag göra för att lindra smärtan som jag känner, har gråtit hela dagen, aldrig trodde jag att det skulle bli ngt kroniskt men så blir det när man har läkare som inte reagerar så som dom ska.
Mit liv kommer inte att förändras är det enda som jag måste intala mig. Men att åka till nevrologen idag få läggas in under dagen och få dropp i mängder har gjort att jag har sett helt rödgråten ut hela dagen och min kära klass har stöttat mig vilket är underbart, men jag saknar mamma och pappa. Dom är otroligt oroliga och jag också men jag kommer klara mig i livet med denna sjukdomen.
Jag kan bara jämföra det med astma, det lever jag ju med. Då ska jag kunna leva med detta resten av livet också.

Skriver detta med tårarna i ögonen, livet är tufft, allting kommer på en och samma gång, tenta DETTA och en del andra saker också som inte behövs nämnas här.

NU ska vi laga mat till sebastian och blunder så att jag kan glömma det som har hänt.

Johanna, det ska bl så skönt att du kommer i helgen, behöver dig ngt fruktansvärt.